Filmprojektet

Bakgrund till projektet

Ingmar Bergman kom första gången till Fårö när han 1960 var runt i Sverige och letade inspelningsplatser för sin nya film som då hade arbetsnamnet ”Tapeten”. Bergman ville spela in filmen på Orkneyöarna men filmbolaget tyckte att det blev för dyrt. Efter att ha letat en hel del utan resultat, får han  tipset att åka till Fårö. Bergman blir genast förtjust i Fårös karga landskap och hittar lämpliga inspelningsplatser för sin film som nu fått namnet ”Såsom i en spegel”. Filmen kommer att bli den första av fem spelfilmer och två dokumentärer som Bergman spelade in helt eller delvis på Fårö.


Hammars strand där ”Så som i en spegel” spelades in 1960.


Första inspelningsplatsen

Men även om naturen och landskapet på Fårö är perfekt så hittar Bergman inget lämpligt hus som ligger tillräckligt avskilt och nära stranden som man kan använda i filmen.  Filmarkitekten P A Lundgren föreslår då att man i stället skall bygga ett ”kulisshus” som bara består av ytterväggar. Interiörerna kunde sedan spelas in i någon av Filmstadens filmateljéer i Råsunda utanför Stockholm. En hel liten Fårö-gård byggs på detta sätt upp där filmens exteriöra tagningar spelas in.


P A Lundgren till höger med Ingmar Bergman under arbetet med ”Beröringen” 1970.

När Bergman därefter kommer att spela in ”Persona”, ”Skammen” och ”En passion”,  så fortsätter man att bygga ”kulisshus” och ”kulissgårdar”  på Fårö för att skapa de miljöer Bergman ville ha till sina filmer.

Filmateljé i Dämba

När filmen och TV-serien ”Scener ur ett äktenskap” skulle spelas in 1973 på Fårö, byggdes en gammal lada i Dämba om till filmateljé. Filmateljén byggdes senare om till Bergmans privata biograf. Men Bergman hade nu också planer på att bygga en större filmateljé på Fårö.  1975 gav han dåvarande stadsarkitekten Per Erik Nilsson i uppdrag att göra ritningar på ett sådant bygge. Men när Bergman året efter blir anklagad för skattefusk och 1976 väljer att lämna landet läggs planerna på en större filmateljé i malpåse.


Bergmans privata biograf i Dämba.

Allt fler unga regissörer hade nu anammat ”Den nya franska filmvågen” och  tog avstånd från idén om filmer gjorda i en studio. Lättare kameror, ljus- och ljudutrustning gjorde att inspelningar på plats i ”verkligheten” blev mycket enklare. Behovet av stora filmateljéer hade därmed minskat betydligt när Bergman i början av 80-talet valde att flytta tillbaka till Sverige. Detta kan ha varit en bidragande orsak till att Bergmans planer på att bygga en större filmateljé på Fårö inte blev mer än just planer och han spelade heller inte in några fler spelfilmer på Fårö efter detta.

Ville fortsätta att regissera

2003 regisserade Bergman sin sista film ”Saraband” och blev därefter fast boende på Fårö. Liv Ullman har berättat att han dock ofta saknade sitt regiarbete och ibland uttryckt en önskan om att under mycket enkla former, bara en kameraman och en skådespelare, få spela in en liten film igen. Men någon sådan inspelning blev aldrig av för Ingmar Bergman.

 

Min koppling till Gotland och Fårö

Jag heter Martin Sundahl och är född 1961 och bor och är uppvuxen i Värmland, men jag har släktrötter på Gotland i många generationer bakåt i tiden på min fars sida.

Det var alltså under mina första 12 levnadsår som Bergman spelade in sina filmer på Fårö. Det var också under dessa år som jag och min familj  vistades större delen av sommaren i mina farföräldrars sommarstuga på Gotland.

 


Min farmor Lillie och farfar Arne på Gotland blir filmade med en 8mm kamera.

Jag minns att jag hörde talas om Bergman och hans filmer redan som sjuåring. Bergman hade 1965 byggt sitt hus i Hammars på Fårö när min farfar vid flera tillfällen kunde säga med en hemlighetsfull röst:

– Jag vet var Bergman bor!

Men liksom Fåröborna var han lojal med Bergman och höll det hemligt.
Jag minns inte att min farfar tog oss med en enda gång för att visa var huset låg. ”Bergman vill vara ifred”, sa min farfar när jag som sjuåring föreslog ett besök.

Min farmor var ganska kritiskt inställd till Bergman och speciellt till det som skedde under inspelningen av en av hans filmer. Hennes åsikter om Bergmans nedbränning av gamla hus och gårdar under inspelningen av filmen ”Skammen” under 1968 var inte nådiga.

”Bondans” brändes ned under inspelningen av Skammen men är nu återuppbyggd.

 


Filmprojekt ”Bergmans Hollywood”

I filmen ”Bergmans Hollywood”  vill jag beskriva vad  det var på Fårö som lockade Bergman så mycket genom att berätta om platserna för filminspelningarna men också om Bergmans framtidsdrömmar där han vill att filmbranschen och andra kulturarbetare skall upptäcka det han har gjort, nämligen att Fårö är en fantastisk plats för den som vill vara kreativ.


Bergmancentret på Fårö.


Stiftelsen Bergmangårdarna

Stiftelsen Bergmangårdarna som varje år utlyser vistelsestipendier som kulturarbetande personer kan söka bildades efter Ingmar Bergmans död 2007. Norrmannen Hans Gude Gudesen köpte Bergmans samtliga hus och nästan allt bohag och gick därmed in och räddade ett viktigt kulturarv när ingen annan var intresserad. Dessutom förverkligade han en dröm som Ingmar Bergman och hans dåvarande fru hade tidigt men som ingen visade intresse för. Ingmar och Ingrid uttryckte då en stark önskan om att deras hus och hem skulle göras till ”en kursgård eller tillflyktsort för andliga och konstnärliga övningar av lämpligt slag” i ett brev till en mycket kallsinnig Torsten Andersson, som då 1973 var landshövding på Länsstyrelsen i Visby.

Tack vare Hans Gude Gudesen och Linn Ullman blev deras önskan verklighet till slut !


Martin Sundahl 2018


Hammars, Bergmans hem på Fårö.

Tack !

Även om filmprojektet ännu bara är påbörjat så vill jag ändå rikta ett stort tack till de personer som redan nu på olika sätt har bidragit till att jag kommit så här långt i mina filmplaner. Jag hoppas att jag får anledning att göra den här listan längre allt eftersom filmprojektet fortskrider.

 

Kerstin Brunnberg, Ordf. Bergmangårdarna

Kerstin Kalström, Bergmangårdarna

Birger Kalström, Bergmangårdarna

Cristina Jardim Ribeiro, Bergmancenter

David Ruthström, guide på Bergmancenter

Helena Hertz, SF Studios

Jan Holmberg, Stiftelsen Ingmar Bergman

Håkan Lundgren, son till filmarkitekt P A Lundgren

Bo Erik Gyberg, fotograf (bilder på P A Lundgren)

Arkitekt Per Erik Nilssons efterlevande

Krister Collin, Svenska Filminstitutet

Carin Johansson, arkitekt i Visby

Jan-Olov Sundahl

Jens Hallman

Anna Douhan Sundahl

Erik Fasth

Karl Lars-Olov Wallin, ägare till genuint Gotlandshus

Svenska Dagbladet

 

Tack också till alla trevliga och intresserade besökare/statister på Bergmancenter för att ni ställde upp framför kameran och var er själva.